BeeScanning hittar första varroa i västerbotten

 In app

Första observationerna av varroakvalster

hos nordiska bin i Västerbotten

De första fynden av varroakvalster i Europa gjordes 1977 i södra Västtyskland. Det tog 10 år innan varroakvalstret nådde vissa delar av Sverige (1987 på Gotland, 1991 i Skåne, se Fries och Kristiansen, 2009). Varroakvalstret har sedan spridit sig sakta uppåt genom Sverige och nu knappt tre decennier senare har den också nått åtminstone begränsade områden i Umeå kommun och möjligtvis angränsande kommuner i Västerbotten.

Enligt Eva Forsgren,
föreståndare för
referenslaboratoriet för
bihälsa i Sverige, beror den
långsamma spridningen
över landet på de regler för
flyttning av bisamhällen
som vidtagits av
Jordbruksverket. Det är
viktigt att notera att
varroakvalster finns
praktiskt taget i hela
världen där det finns
biodling – med få
undantag, till exempel
Australien. Det har därmed bara varit en tidsfråga när varroakvalstret skulle nå Västerbotten – just för att det omges av områden med varroakvalster både i söder och i norr (mot finska gränsen).

Fyndet av varrokvalstren i Västerbotten gjordes vid Umeå universitet den 15 oktober 2019 vid en sista rutinanalys innan invintringen av ett bisamhälle med nordiska bin, som hade flyttats i slutet på juli 2019 från Tavelsjö inom Umeå kommun till Umeå stad. Tidigare slumpmässiga tester av bisamhällen i Umeå med omnejd under 2019 och under tidigare år hade inte visat indikationer på förekomst av varroakvalster.

Det första varningstecknet kom dock under sommaren 2019 då vår bitillsyningsman Anders Berg upptäckte ett exemplar av ett varroakvalster i ett bisamhälle i Vännäs kommun. Vid en efterföljande myrsyrabehandling upptäcktes inga fler varroakvalster. Detta annonserades därmed som en försiktig varning på ett av våra lokala biföreningsmöten under sommaren 2019. Det andra varningstecknet komi september 2019 när vi använde appen ”Beescanning” för att uppskatta mängden varroakvalster direkt

page7image2128128128

7

på ramarna på några olika bisamhällen med nordiska bin. Vi fick då värden mellan 1.28-1.58 %, men trots detta kunde vi inte hitta några varroakvalster. I oktober 2019 kunde vi dock hitta levande varroakvalster på ett av dessa bisamhällen. Nedfallet på en bricka under en nätbotten producerade 1-2 varroakvalster på en dag, och en slumpmässig test av ca 100 bin visade att sex varroakvalster kunde hittas. Efter en oxalsyrabehandling för ett normalt bisamhälle (dvs. ca 25-30 ml av en 3.2 % oxalsyra dihydratlösning) kunde vi iaktta ett häftigt nedfall av hundratals varroakvalster. Dock kunde vi inte ännu konstatera några missbildade bin.

Tack till Natuschka Lee

Recent Posts